Krasch
Idag vaknade jag till kraschläge. Jag mår oftast som sämst på morgonen så jag hoppades att jag skulle må bättre efter lite vila. Tyvärr verkar det bli en dag där alla intryck som t.ex ljus är väldigt starka. Det bästa sättet att beskriva det på är att det känns som om hjärnan är inflammerad. Jag får skylla på mina grannar som hade fest i natt eftersom det brukar vara sömnbrist som gör att jag mår på det här sättet. Å andra sidan är det roligt med lite liv och rörelse i huset då och då.
Det tråkigaste är att jag skulle ha träffat T idag, jag avskyr att avboka, speciellt i sista stund. Det är något som alltid ger mig ångest eftersom jag avskyr att göra folk besvikna. Jag har alltid varit en people pleaser men det är något jag har fått jobba med efter jag blev sjuk. Tidigare har jag alltid tvingat mig att göra saker oavsett om jag orkat eller inte.
Nu är planen att ladda till på måndag för då kommer Sofie på besök. Vi skulle ha setts den här veckan men hennes yngsta har varit sjuk så vi fick boka om. Det blir alltid så, haha. Vi bestämmer att vi ska ses, sedan får vi alltid skjuta på det pga läkarbesök eller sjuka barn.
